Vanliga sjukdomen som skyddar mot Parkinsons och demens: ”Jättemärkligt samband”

Det finns många myter om sjukdomen. En är att man drabbas om man äter för mycket kött och dricker för mycket alkohol. 

Därför finns det en hel del skam kring den reumatiska sjukdomen gikt, som den egentligen heter. Det gör att vissa kanske undviker att söka hjälp. Men sjukdomen kan botas!

– I dag vet vi att det inte handlar om en sjukdom man har skaffat sig själv. Det handlar om att man har fått ”fel” gener, säger Mats Dehlin, överläkare i reumatologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Han berättar att giktpatienter ofta känner sig dåligt bemötta eftersom sjukdomen fortfarande och felaktigt kopplas till hög alkoholkonsumtion.

– De kan få höra saker som ”du måste ju dricka eftersom du har fått gikt”. Men den största riskfaktorn för sjukdomen är gener. På andra plats kommer övervikt. Vad man äter och dricker spelar också en roll men den är inte så stor, säger Mats Dehlin.

Kvinnor kan få andra besvär

Den som får gikt har gener som kodar för en dålig transport av urinsyra i njuren, visar forskning. Då får man förhöjda halter av urinsyra, som bildar kristaller som sätter sig i lederna. Det i sin tur orsakar en kraftig och väldigt smärtsam inflammation som oftast sätter sig i stortåleden.

– Men sjukdomen ser ibland annorlunda ut hos kvinnor. De får oftare besvär i andra leder, till exempel är gikt i handleden vanligare hos kvinnor. De får också oftare problem med flera leder samtidigt.

Kvinnor insjuknar lite senare än män, oftast kommer gikten efter menopausen.

– Den rådande tesen är att östrogenet gör att kvinnor kissar ut mer urinsyra och det minskar risken att drabbas, säger Mats Dehlin.

Vanliga symtom på gikt 

Efter menopausen, när östrogenet minskat till nästintill obefintliga nivåer, blir sjukdomen vanligare. Gikt drabbar ofta samma leder som man får artros i, vilket kan ställa till det när man ska få sin diagnos. Men det finns skillnader: Medan artros utvecklas långsamt kommer gikt i plötsliga attacker.

– Vid gikt blir den drabbade leden väldigt svullen, blåröd och varm. Typiskt för gikt är att den klingar av efter ett par veckor även utan behandling. Men om det inte behandlas kommer attackerna tillbaka och man kan få en mer kronisk variant av sjukdomen.

Ungefär en femtedel av de drabbade utvecklar en svårare, kronisk form av sjukdomen. Attackerna kommer då tätare. Ett typiskt tecken på att gikten har blivit kronisk är att man får så kallade tofi, utfällningar av uratkristaller som syns genom huden. Tofi är ytliga, gulvita och hårda små knölar som oftast sätter sig på fingrar, tår, ytteröron eller näsvingar.

Mats Dehlin berättar att det pågår forskning om kopplingen mellan gikt och hjärt-kärlsjukdom.

– Upprepade giktattacker verkar öka risken för hjärtinfarkt och här kan den inflammation man får vara en del av förklaringen. Men det är inte helt bevisat ännu.

Högre risk för hjärt-kärlsjukdom

Förra året kom en stor internationell studie på över 800 000 personer som visade att gikt är kopplat till en 58 procent högre risk för hjärt-kärlsjukdom totalt sett, men tittar man enbart på kvinnor är risken ännu högre – gikt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom med uppemot 88 procent bland kvinnor, jämfört med kvinnor som inte har gikt.

Därför är rådet att alltid söka hjälp om man misstänker att man har, eller har haft, en giktattack. För det finns botande behandling med ett läkemedel som sänker halten av urinsyra. Problemet är att läkemedlet inte skrivs ut i tillräcklig omfattning. 

I en av Mats Dehlins studier fick bara lite drygt 40 procent av giktpatienterna behandlingen. Medicineringen är livslång och slutar man med läkemedlet kommer attackerna tillbaka.

– Det är en handikappande sjukdom men med ett stort spann. Vissa får en attack var tredje år, medan andra får kronisk gikt som gör att lederna förstörs. Då kan man få svårt att gå och en försämrad handfunktion, säger Mats Dehlin.

Han tycker att alla som har minst en giktattack per år ska få förebyggande behandling med läkemedel.

– Har man bara en attack var tredje år räcker det i regel med att ta värktabletter under anfallet.

Tidigare har personer med gikt uppmanats att undvika mat som rött kött, inälvsmat, skaldjur och alkohol, framför allt i form av öl. Så är det inte i dag – en kräftskiva med öl och nubbe kan utlösa en attack hos vissa, vilket är bra att känna till.

– En kosthållning utan sådan mat har ganska liten effekt på gikt. Det räcker inte att behandla sig själv med kosten, man behöver medicin.

Skyddar mot andra sjukdomar

Som en tröst för den som drabbats av gikt berättar Mats Dehlin att det faktiskt finns en fördel med att ha gikt.

– Det verkar skydda mot demens och Parkinsons sjukdom. Det är ett jättemärkligt samband vi har sett i vår forskning och vi vet inte varför det är så. En hypotes är att det är den höga halten urinsyra som skyddar mot demens och Parkinsons, men det behövs mer forskning.