Revolutionerande nyheten för dig med artros: ”Chanserna har aldrig varit bättre”
Allt fler drabbas av artros – men långt ifrån alla behöver opereras. Och för den som gör det ser
framtiden ljusare ut än förr.
✔︎ Nya studier visar att dagens proteser håller längre än vi trott
✔︎ Bästa metoderna och tipsen som faktiskt hjälper
✔︎ Experten: Då bör du skaffa en protes
Artros är en av våra vanligaste folksjukdomar – ändå omgärdas den ofta av missförstånd. Många tror att diagnosen innebär att en operation är oundviklig, medan andra oroar sig för att behöva operera om leden senare i livet. Men den bilden stämmer inte längre.
– Tidigare var man försiktig med att operera yngre, av rädsla för att protesen inte skulle hålla. Men i dag vet vi att moderna proteser är betydligt bättre än vi trodde – de flesta klarar sig livet ut, även om man opereras vid 50–55 års ålder, säger Maziar Mohaddes, docent och överläkare i ortopedi vid Hässleholms sjukhus.
Balansgång med träning
För de allra flesta är det dock långt till operationsbordet. Behandlingen börjar med information, individanpassad träning och i många fall antiinflammatoriska läkemedel.
– Vad som är rätt träning varierar från person till person. Får man inte effekt behöver övningarna justeras, och ökar smärtan måste man backa. Det är en balansgång, säger Maziar.
Även viktminskning kan göra stor skillnad – särskilt vid knäartros.
Liten risk för omoperation
Trots insatser kan besvären med tiden bli så stora att livskvaliteten påverkas. Då kan en protesoperation bli aktuell – och här finns det alltså goda nyheter.
– Vi har sett att 89 procent av dem som får en höftprotes är nöjda eller mycket nöjda ett år efter operationen. Motsvarande siffra för knäproteser är 85 procent, säger Maziar.
Tidigare var man alltså mer restriktiv med operationer i yngre åldrar, men synen har förändrats.
– Nya långtidsdata visar att bara en fjärdedel av dem som opereras i 50–55-årsåldern behöver en omoperation senare. Det är klart bättre än vi tidigare trodde. Dessutom har återhämtningen blivit lättare.
– Många patienter tycker att rehabilitering efter en höftprotesoperation går smidigare än efter en knäprotesoperation, även om det är individuellt. Men det viktigaste är att rätt person får rätt behandling i rätt tid, säger Maziar.
Färre ”ajabaja” efter operation
Förr fick patienter efter en höftoperation strikta restriktioner: inte böja mer än 90 grader, inte sitta med benen i kors, inte gå ner på huk – ofta livslångt. Men det har förändrats.
– Tack vare förbättrade material förefaller risken för att leden hoppar ur betydligt mindre. Nu handlar det mer om sunt förnuft de första månaderna, än hårda regler, säger Maziar.
Artros – en sjukdom i skov
Artros är en inflammatorisk ledsjukdom som ofta kommer i perioder. Den bryter ner brosket i leden, men orsakar också inflammation i den omgivande vävnaden. Symptomen kan variera från molande värk till att leden svullnar eller plötsligt ger vika.
– Det är en vanlig missuppfattning att loppet är kört när man fått diagnosen. Många kan vara helt besvärsfria i långa perioder. Och med träning och antiinflammatorisk behandling kan man förlänga de perioderna, säger Maziar.
Svenska operationer håller toppklass
Ytterligare en trygghet för svenska patienter är det nationella kvalitetsregister som följer upp alla höft-och knäprotesoperationer i Sverige.
– Vi får varje år veta hur våra resultat står sig jämfört med andra sjukhus. Det gör att kvaliteten är väldigt hög. Vi är noggranna med att bara införa nya metoder som är väl utvärderade, säger Maziar.
Du är inte ensam
Runt 25 procent av alla över 45 har artros, men bara 3 procent av den svenska befolkningen lever med en höft- eller knäledsprotes. Med rätt kunskap, anpassad träning och bra behandlingsstöd kan de flesta hålla sig rörliga i många år.
– Och för den som behöver en operation har chanserna aldrig varit bättre än nu.
Forskningen går framåt – men långsamt
Trots intensiv forskning finns ännu ingen behandling som botar artros eller bygger upp brosket. PRP (platelet-rich plasma) och stamcellsbehandlingar testas, men har ännu inte visat övertygande resultat i studier.
– PRP har blivit populärt, men nyare studier visar att effekten ofta liknar placebo, säger Martin Englund, professor och forskare vid Lunds universitet, i en tidigare intervju för Hemmets Veckotidning.
Han påpekar att många behandlingar påbörjas när symtomen är som värst – och att förbättringen därför ofta hade skett ändå, även utan intervention.
Viktigt att få rätt information tidigt
Både Maziar Mohaddes och Martin Englund understryker vikten av tidig diagnos och rätt kunskap.
– Vet man vad det är, slipper man oro. Och sätter man in träning tidigt kan man minska besvären och förlänga de smärtfria perioderna, säger Maziar och tillägger:
– Det är konstigare att inte ha artros när man är äldre, än att ha det. Vi lever 25–30 år längre i dag än för 100 år sedan – det är inte så konstigt att kroppen säger ifrån.
