Gamla IBS-råden kan göra dig sämre – nya metoden är enklare

IBS kan börja plötsligt – efter en infektion, en antibiotikakur eller en livskris – men ofta smyger den sig på. En mage som krånglar mer och mer, tills besvären påverkar livet så mycket att man söker vård. Och ändå är det många som aldrig gör det.

– Globalt sett är det förvånansvärt lika hur vanligt IBS är. Men bara hälften eller en tredjedel av dem som har besvären söker vård. Kanske för att de inte tycker att det är så besvärligt att leva med, säger Hans Törnblom, docent och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Han har forskat på IBS i över 30 år – ett område som gått från att betraktas som psykologiskt till att i dag förstås som en neurologisk störning i tarmens och hjärnans samspel.

IBS står för irritabel tarm, men det är inte alltid just tarmen som är det mest störande.

– Kärnan i IBS är ont i magen och rörig tarm. Men många har andra besvär, som illamående, magkatarrskänsla eller halsbränna. Då passar kanske inte IBS in, i stället handlar det om någon annan av de funktionella magtarmsjukdomarna – ett större paraply där IBS är en del.

Han understryker vikten av att inte fastna i detaljerna.

– Alla långvariga magproblem är inte IBS. Det är viktigt är att få rätt diagnos och en bra förklaring. Många får bra utredning men vet sedan inte att de faktiskt har fått en diagnos. Då faller hela grunden för vidare behandling.

Godartad diagnos

Den goda nyheten är att IBS inte är farligt. Studier visar att den som får diagnosen har samma förväntade livslängd som befolkningen i stort.

– Det är viktigt att veta. IBS kan förstöra livet, men inte ta ditt liv. Det är en godartad diagnos. Och faktum är att symtomen tenderar att minska med åren – kanske för att man lärt sig leva med det, eller för att livspusslet blir mindre krävande.

Så bör vården bli bättre

Enligt Hans Törnblom är det avgörande att vården blir tydligare med diagnos och individanpassad behandling.

– Många får fiberrekommendationer – trots att det inte alls passar deras symtomprofil. Man måste rikta behandlingen efter om det dominerande problemet är smärta, diarré, förstoppning eller en kombination av dessa.

Han efterlyser också guidning i informationsdjungeln:

– Det finns så mycket felaktig information därute – ibland rena lögner. Det finns de som skrämmer människor med påståenden om svampöverväxt eller inflammation i tarmen. Det är viktigt att patienter får hjälp av vården att navigera.

När råden inte fungerar

Många IBS-patienter har själva identifierat sina besvär och börjat med IBS-kost. Det är ofta klokt, men om besvären kvarstår bör man söka vård.

– Särskilt om man är äldre eller får nya symtom. Eller om man får blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, utebliven effekt av kostomläggning – då är det dags att få det utrett ordentligt.

Nya insikter om kostens roll

En stor förändring i behandlingen gäller synen på kosten. Tidigare fokuserade man mycket på eliminering – i dag försöker man ofta återintroducera mat.

– Många som är svårt drabbade hamnar i ett väldigt restriktivt ätande. Det kan närma sig ätstörningsbeteenden och skapa förväntningar som i sig ger symtom. Som om det är gluten eller inte i kosten. En del patienter är glutenfria på grund av negativa förväntningar på mat som innehåller gluten. Eller den sammansatta kosten – alltså hur det är tillagat eller vad man äter i kombination. 

Studier visar att vissa patienter reagerar mer på negativa förväntningar än på maten i sig. Och att en för ensidig kost kan slå tillbaka.

– Tarmfloran behöver sitt krubb. Kolhydrater som vi inte tar upp ger ändå näring åt goda bakterier och bidrar till normal avföring. Tar man bort för mycket kolhydrater kan man bli trög i magen, även om gaserna minskar.

FODMAP inte för alla

Den låg-FODMAP-diet som blivit ett populärt förstahandsval är effektiv – men svår att följa och inte alltid nödvändig.

– En ny forskningsstudie visade att minskat socker och stärkelse gav lika god effekt som FODMAP. Det visar att man inte måste vara så extremt restriktiv.

Dessutom finns enkla kosthygieniska råd som också fungerar.

– Det är traditionella råd som att sitta ner när du äter och tugga ordentligt. Minska kolsyrat, kaffe, fett och stark mat. Ha fasta måltider. Vi jämförde det här med låg-FODMAP-diet i en studie – och båda hade lika god effekt.

Hjärnan är inblandad

Grunden till IBS och andra funktionella magbesvär är ökad känslighet i det så kallade tarm–hjärna-systemet.

– I dag kallas det ”disorders of gut–brain interaction”. Det är en form av neurologisk känslighet. Och precis som vid kronisk smärta kan hjärnan lära sig att överreagera.

Därför kan livshändelser, ångest eller påfrestningar trigga igång symtom – och förvärra dem.

– Vissa blir mer känsliga för kroppens signaler. Det är därför det är så viktigt att snabbt få en förklaring – då minskar oron och risken att fastna i fel spår.

Hjälp att hitta vägen

I dag är fler patienter pålästa än tidigare. Men det är inte samma sak som att ha rätt information.

– Intresset för kost är positivt, men vi i vården måste bli bättre på att guida. Det duger inte att bara säga ”du har IBS, lär dig leva med det”. Man ska känna sig trygg – och få hjälp att hitta sin väg.