Vanliga sjukdomen kan stoppas – innan den ens brutit ut

Reumatisk artrit har länge varit en kronisk sjukdom som behandlas med läkemedel för att lindra symtomen. 

Vid millennieskiftet revolutionerade de så kallade TNF-hämmarna, de biologiska läkemedel som dämpar inflammation vid autoimmuna sjukdomar, behandlingen. 

I dag befinner vi oss i en liknande medicinsk brytpunkt, konstaterar Per-Johan Jakobsson, professor och överläkare i reumatologi vid Karolinska Institutet.

– Vi kan vara på väg att bota sjukdomen, säger han.

– Vi är i samma revolutionerande förändring som då. Det är en fantastisk utveckling som sker.

Cellterapier – ett steg mot botande behandling

En av de mest lovande utvecklingarna kommer från behandling med CAR-T-celler (specialdesignade immunceller som programmeras att känna igen och angripa sjukdomsorsakande celler), en form av avancerad cellterapi som tidigare använts, och fortfarande används, vid vissa cancerformer.

Forskare i Tyskland har visat att svårt sjuka patienter med reumatisk artrit kan bli läkemedelsfria efter behandlingen – och att deras autoantikroppar (antikroppar som felaktigt angriper kroppens egna vävnader) helt försvunnit.

– Det är en transformativ förändring av immunsystemet, förklarar Per-Johan och fortsätter: 

– Vi ser patienter som kommit in i rullstol och som i dag kan resa sig och gå. Vi är väldigt måna om att komma igång med dessa behandlingar i form av kliniska studier i samverkan med läkemedelsföretag. 

Samtidigt utvecklas andra former av så kallade ATMP-läkemedel (Advanced Therapy Medicinal Products – avancerade läkemedel baserade på celler, gener eller vävnader), exempelvis bispecifika antikroppar som kan binda samman celler för att styra immunsystemet mer precist. 

Tillsammans öppnar dessa terapier för behandlingar som inte bara lindrar utan kanske rentav botar sjukdomen.

Upptäckt innan sjukdomen bryter ut

Ett annat förändrat synsätt handlar om att förhindra reumatisk artrit innan den bryter ut. 

Med Vinnovafinansierade projektet Framtidens reumatologi vill forskarna identifiera högriskpersoner – RiskRA-individer (personer som löper hög risk att utveckla reumatisk artrit inom ett år) – och ingripa innan symtomen uppstår.

Ett digitalt formulär, kallat ”Reumatiskt?”, testas just nu i primärvården i Stockholm. Formuläret förväntas sortera och prioritera patienter som söker för trötthet, allmän sjukdomskänsla och ledvärk, så att de som löper hög risk för reumatisk sjukdom snabbt kan få vidare utredning och behandling.

– I dag kommer många för sent till vården, ibland när sjukdomen redan orsakat skada. Men med tidigare upptäckt ökar chansen för långvariga symtomfria perioder, säger Per-Johan.

Riskfaktorer som går att påverka

Forskarna betonar också vikten av att förstå och påverka de riskfaktorer som bidrar till reumatisk artrit. 

– Genetiken spelar roll och rökning är en stark riskfaktor. Om man är rökare och tillhör en genetisk riskgrupp, blir risken att utveckla artrit mycket hög, säger han.

Andra miljöfaktorer – som långvarig exponering för kemikalier, luftföroreningar eller repetitiva arbeten – kan också påverka risken, men har mindre tydlig effekt än rökning.

Framtidshopp för patienter

Behandlingen av reumatisk artrit har redan gjort enorma framsteg. 

– Det som en gång var en hopplös diagnos är i dag betydligt mer hoppfull. Och nu står vi inför en framtid där vi inte bara kan lindra, utan kanske förhindra och bota, säger Per-Johan.

Vaccinliknande behandlingar, som låter kroppens egna celler producera läkemedlet, diskuteras redan. 

– Vi är inte där än, men stegen vi tar nu leder i den riktningen.

Forskningen rör sig snabbt framåt – och förhoppningen är att framtidens reumatologiska behandlingar blir mer precisa, har färre biverkningar och ger ökad chans till ett liv utan sjukdom.

Källor: Per-Johan Jakobsson, Vårdguiden 1177, Internetmedicin, Reumatikerförbundet