Siffran som avgör: Då bör du boka en hälsokontroll

Läkaren och experten i TV4:s Nyhetsmorgon, Marcus Olausson, har fått en fråga som många funderar över:

”Hur ofta bör man göra en hälsokontroll?”

”När jag var i klimakteriet träffade jag läkare varje eller vartannat år för en genomgång av hälsan och en uppföljning av min hormonbehandling. Nu är jag hormonfri sedan två år och funderar på om jag ändå borde gå och få en hälsogenomgång någon gång per år? 

Jag vill gärna veta att allt står rätt till och att mina värden är bra. Hur ofta borde man egentligen kolla sina värden? Jag är en aktiv kvinna som vill leva hälsosamt och länge. Därför vill jag också ha möjligheten att fånga upp eventuella sjukdomar och brister i tid.”

Doktor Marcus svarar

Tack för en väldigt aktuell men inte helt okomplicerad fråga. När du står på ett läkemedel har du i regel återkommande kontroller en gång per år eller vartannat till vart tredje år. 

Dessa kontroller görs för att följa upp hur behandlingen fungerar, upptäcka eventuella biverkningar, följa sjukdomsutveckling, utvärdera om behandlingen fortfarande är nödvändig samt för att förnya recept. 

Om du däremot är frisk och inte har några läkemedel finns det i regel inget behov av att följas regelbundet.

Du undrar hur ofta du bör kontrollera dig nu när du mår bra och inte har några symtom, det vill säga hur ofta du bör göra en klassisk hälsokontroll. Många tror att sådana kontroller bör göras regelbundet för att öka chansen att hitta sjukdomar i tid. Det låter logiskt, men forskningen visar något annat. 

Flera stora studier har visat att regelbundna hälsokontroller hos friska individer ger väldigt liten vinst i form av ökad överlevnad. Det innebär att det på samhällsnivå finns få hälsovinster med kontroller, samtidigt som det finns kostnader förknippat med dessa. 

Det betyder dock inte att det inte kan finnas ett värde för enskilda personer, men sett till helheten är effekten liten. Därför erbjuds inte längre rutinmässiga hälsokontroller via primärvården, utan detta är i regel något du själv får bekosta om du så önskar.

De flesta inom sjukvården är dock ense om att det finns vissa saker som är bra att kontrollera vid åtminstone något tillfälle i livet, särskilt när du passerat 40–50-årsåldern eller om du har en stark ärftlighet för till exempel hjärtkärlsjukdom eller typ 2-diabetes. Det gäller bland annat blodtryck, blodfetter och blodsocker. Om dessa värden ser bra ut går meningarna isär huruvida du behöver kontrollera dem igen eller inte. 

Anledningen till att det kan vara befogat att göra en kontroll efter 40–50 år är att förekomsten av högt blodtryck ökar markant med åldern. Upp mot varannan person över 65 år har förhöjt blodtryck, och det vet vi är en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Att identifiera detta tidigt kan ha stor betydelse för hälsan. 

Samtidigt är det viktigt att förstå varför det inte rekommenderas återkommande hälsokontroller till friska personer. 

Forskningen visar ingen tydlig vinst i överlevnad, och resurserna som krävs för dessa kontroller hade i många fall gjort större nytta inom andra delar av vården. Dessutom är det inte helt riskfritt att leta efter sjukdom hos personer utan symtom, då det ofta leder till så kallade bifynd, vilket kan orsaka oro och ibland onödig medicinering eller utredning.

Utöver en hälsokontroll efter 40–50-årsåldern och för den med stark ärftlighet, är det klokt att delta i de screeningprogram som erbjuds i Sverige, som exempelvis mammografi, där forskningen visar tydligare positiva effekter än för generella hälsokontroller. 

Det allra viktigaste du kan göra för att leva ett långt och friskt liv är att vara fysiskt aktiv, träna regelbundet, prioritera sömnen, äta hälsosamt, umgås med människor du tycker om, dricka måttligt och undvika tobak.