Vanliga sjukdomen som kan drabba dig utan att du vet om det: ”Ger inga symtom”

Du känner dig kanske bara lite trött. Stressar på som vanligt. Men under ytan sker någonting annat – utan att du märker det. Här berättar chefsläkaren vad du ska vara uppmärksam på och vad du kan göra för att minska risken för allvarliga följder.
✔︎ Näst vanligaste dödsorsaken i världen
✔︎ Symtomen du inte får ignorera
✔︎ Risk att det leder till andra sjukdomar

Det är en tyst sjukdom som ökar riskerna för livsfarliga tillstånd som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Många vet inte om att de är drabbade. 

Cirka en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning lever med högt blodtryck – men de flesta märker det inte förrän det är för sent.

– Högt blodtryck, eller hypertoni, är ett samhällsproblem. Det är en av de största orsakerna till sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt, säger Filip Saxena, chefsläkare och medicinskt ansvarig för vårdcentraler och digital vård hos doktor.se.

Filip Saxena är chefsläkare och medicinskt ansvarig för vårdcentraler och digital vård hos doktor.se.
Filip Saxena är chefsläkare och medicinskt ansvarig för vårdcentraler och digital vård hos doktor.se.

Konsekvenserna kan bli allvarliga – både för individen och för samhället.

– Det orsakar stort lidande, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Många får skuldkänslor efteråt:”Varför gick jag inte till läkaren i tid?”. Att drabbas av sådant som stroke och hjärtinfarkt kan påverka arbetsförmågan, livskvaliteten och ekonomin – och det kostar även samhället stora summor, säger Filip Saxena.

Det här är högt blodtryck

Blodtrycket mäts i två värden:

• Systoliskt tryck (övertryck): Trycket när hjärtat pumpar ut blod.

• Diastoliskt tryck (undertryck): Trycket när hjärtat vilar mellan slagen.

Ett normalt blodtryck ligger under 140/90 mmHg.

Högt blodtryck, eller hypertoni, definieras som:

• Mild hypertoni: 140–159/90–99 mm

• Måttlig hypertoni: 160–179/100–109 mmHg.

• Kraftig hypertoni: ≥180/≥110 mmHg.

Källor: Hjärt-Lungfonden och 1177 Vårdguiden 

Den stora faran: Du märker inget

Problemet med högt blodtryck är att det sällan märks förrän det är riktigt illa.

– Många tror att man måste känna sig sjuk för att något ska vara fel. Men högt blodtryck ger inga symtom – förrän det blir extremt högt. 

Och när symtomen väl kommer är de lätta att ignorera. För vem har inte emellanåt huvudvärk, trötthet, illamående – eller en benägenhet att blöda näsblod?

– Det är symtom som vi ofta avfärdar. Huvudvärk och trötthet till exempel – det känner vi ju alla ibland. Så vi springer vidare till mötet, hämtar barnbarnen – och plötsligt kommer en stroke som en blixt från klar himmel. 

Ta riskfaktorerna på allvar

Vissa löper större risk att drabbas – särskilt om flera riskfaktorer kombineras.

– Ärftlighet är den största risken. Har du högt blodtryck i släkten är det viktigt att vara extra uppmärksam. Lägg till stress, övervikt eller rökning – då ökar risken markant, säger Filip Saxena.

Vissa risker går inte att påverka – som ålder eller gener. Men mycket kan du faktiskt förändra själv.

– Du kan inte påverka ärftligheten, men du kan påverka din livsstil. Sluta röka, rör på dig, gå ner i vikt om du är överviktig, stressa mindre och undvik för mycket salt.

Riskfaktorer för högt blodtryck

• Ålder: Män över 55 år, kvinnor över 65 år.

• Rökning och passiv rökning.

• Höga halter blodfetter, så kallad dyslipidemi.

• Diabetes.

• Ärftlighet, hjärt-kärlsjukdom i släkten: män över 55 år, kvinnor över 65 år.

• Övervikt, BMI över 30 och bukfetma: män över 102 cm, kvinnor över 88 cm.

    Källa: Omron-Sverige 

Även yngre kan få högt blodtryck

Många tänker att högt blodtryck bara drabbar äldre – men det stämmer inte.

– Är du 45 år och har riskfaktorer kan du absolut ha högt blodtryck. Jag har träffat 40–45-åringar som fått stroke eller hjärtinfarkt och först då upptäcker man att de har högt blodtryck, säger Filip Saxena.

Hypertoni påverkar blodkärlen och på sikt organen i kroppen – särskilt hjärnan, hjärtat, ögonen, njurarna och benen. Men att börja ta hand om kärlen i tid kan göra stor skillnad.

– Ju tidigare du gör en livsstilsförändring, desto bättre för dina kärl och din hälsa på lång sikt.

Medicin och motion

Om du behöver ta blodtryckssänkande läkemedel beror på hur högt ditt blodtryck är – och hur din övriga hälsa ser ut.

– Har du mild hypertoni och är ganska ung, kan du ofta börja med livsstilsförändringar. Men om blodtrycket är riktigt högt behöver man sätta in läkemedel direkt för att minska risken för skador, säger Filip Saxena.

Ofta görs också en undersökning av hjärtat.

– Hjärtat är en muskel. Ju hårdare det måste jobba, desto större är risken att det tar skada. Därför brukar vi ta ett EKG för att se hur hjärtat mår.

”Alla vuxna bör kontrollera sitt blodtryck – oavsett symtom eller ej”, tycker specialistläkaren Conrad Drescher.
”Alla vuxna bör kontrollera sitt blodtryck – oavsett symtom eller ej”, tycker specialistläkaren Conrad Drescher.

Så får du koll på ditt blodtryck

Misstänker du att ditt blodtryck är för högt? Det är enkelt att kolla upp.

– Vårdcentraler kan ha blodtrycksrum där du själv kan mäta. Du kan också boka tid hos en sköterska eller gå till ett apotek, du kan kontakta din vårdcentral om du har frågor var och hur du kan mäta ditt blodtryck. Det finns till och med automatiska mätare att köpa för hemmabruk, säger Filip Saxena.

En del blir nervösa hos läkaren – och då kan blodtrycket tillfälligt bli högre. Fenomenet kallas whitecoat syndrome, ”vita rocken-syndromet”.

– Därför kan det ibland vara bättre att mäta hemma i lugn och ro. Många upptäcker sitt höga blodtryck just när de lånar hem en blodtrycksmätare av någon i familjen.

Så mäter du ditt blodtryck

    • Vårdcentral: Boka tid för mätning hos sjuksköterska.

    • Blodtrycksrum: Vissa vårdcentraler har rum där du kan mäta själv.

    • Apotek: Många apotek erbjuder blodtrycksmätning.

    • Hemma: Använd egen lånad blodtrycksmätare.

    Källor: Hjärt-Lungfonden och 1177 Vårdguiden

Vänta inte på symtom – tänk framåt

Högt blodtryck är en tyst sjukdom. Den märks inte förrän den redan gjort skada.

– Vänta inte på att kroppen ska säga ifrån. Tänk på vad obehandlat blodtryck kan leda till – och se över dina riskfaktorer. Det kan vara ett beslut som räddar ditt liv.

En som dagligen ser följderna av högt blodtryck är neurologen Conrad Drescher, specialistläkare på Skånes universitetssjukhus och strokeforskare vid Lunds universitet:

Conrad Drescher är specialistläkare och strokeforskare.
Conrad Drescher är specialistläkare och strokeforskare.

– Som neurolog ser jag huvudsakligen högt blodtryck som en riskfaktor för stroke, men det är ju många andra organ som också hotas av högt blodtryck. Alla vuxna bör kontrollera sitt blodtryck – oavsett symtom eller ej – en första gång för att veta var man ligger, och sedan fortsättningsvis efter vad första mätningen visade. För högt blodtryck är fortfarande väldigt ofta odiagnostiserat eller otillräckligt behandlat, säger han och påpekar att stroke är den näst vanligaste dödsorsaken globalt med sju miljoner döda per år. Var 20:e minut får någon en stroke i Sverige.

– En hel del patienter som drabbas av hjärninfarkt eller hjärnblödning, får diagnosen hypertoni först då. Det är väldigt olyckligt – särskilt när det är så enkelt att kolla sitt blodtryck.

Symtom att vara uppmärksam på

Högt blodtryck ger ofta inga symtom, men vid mycket höga nivåer kan följande förekomma:

• Huvudvärk

• Yrse

• Trötthet

• Illamående

• Andnöd

• Näsblod

    Källor: Hjärt-Lungfonden och 1177 Vårdguiden