Utbränd eller i klimakteriet? Så vet du skillnaden

Under nästan två decennier har diagnosen utmattningssyndrom varit en vanlig förklaring till varför människor inte längre orkar med vardagen. I Sverige har den blivit en av de mest förekommande orsakerna till lång sjukskrivning – men från och med 2028 kommer diagnosen att försvinna ur sjukvårdens system.

– Det är både på gott och ont, säger Elin Lindsäter, psykolog och docent vid Karolinska Institutet. 

– Förhoppningsvis leder det till att vården blir mer noggrann i sina bedömningar. Att man inte så snabbt placerar människor i ett fack, utan gör en bredare utredning för att förstå vad symtomen faktiskt beror på.

Snart går det inte att klicka i ”utmattning”

Att diagnosen tas bort beror på att WHO nu uppdaterar det internationella diagnossystemet från ICD-10 till ICD-11. Enligt de nya riktlinjerna ska nationella diagnoser inte längre finnas – och utmattningssyndrom är just en sådan, unik för Sverige.

– Det är först i januari 2028 som ICD-11 införs i sjukvården, men det är sannolikt att det kommer att ske förändringar i hur vi bedömer och diagnosticerar patienter redan innan dess. Från det datumet kommer det rent tekniskt inte längre gå att klicka i diagnosen i våra journalsystem, förklarar Elin.

I praktiken innebär det att vården behöver hitta nya sätt att förstå och behandla patienter med utmattningssymtom. 

Det kan innebära en risk, menar hon, att vården blir ännu mer splittrad och ojämlik i en övergångsfas där varje klinik utvecklar egna rutiner och procedurer.

– Vi saknar än så länge nationella riktlinjer för hur patienter med utmattning ska bedömas och vilken behandling och rehabilitering som rekommenderas. 

Det pågår ett arbete hos Socialstyrelsen, men ett nytt kunskapsunderlag väntas först 2027. 

– Det ger en osäkerhet som kan skapa oro hos både patienter och vårdgivare. 

En diagnos som delats ut för lätt

Att diagnosen tas bort har också en bakgrund i att den enligt många experter varit problematisk från början. För bred, för vag – och ofta för snabbt satt.

– Många kvinnor, särskilt, har förmodligen fått diagnosen alldeles för lättvindigt. De har sökt vård för att livet känns övermäktigt, samtidigt som de kanske varit i klimakteriet, eller haft adhd, beroendeproblematik eller sådant som sköldkörtelrubbningar – men ändå fått diagnosen utmattningssyndrom, säger Elin.

Hon menar att det lett till att många patienter inte fått rätt vård.

– Det är ett stort problem. Man får en etikett, men ingen tydlig behandling. Och så hamnar man i ett passivt läge med lång sjukskrivning som inte gör någon nytta – tvärtom är sjukskrivning i sig förenat med hälsorisker.

Tunn forskning bakom

Trots att utmattningssyndrom blivit en vanlig diagnos i Sverige, har forskningen varit förvånansvärt tunn. Fram till 2022 hade det bara publicerats 89 vetenskapliga artiklar i vilka man på olika sätt undersökte personer med utmattningssyndrom – att jämföra med tusentals studier om depression och ångest.

– Det är alldeles för lite, särskilt med tanke på hur stort problemet är i Sverige. Men en fördel nu med ICD-11 är att vi kan närma oss internationella sätt att benämna stress och utmattning, vilket kan leda till större internationella forskningssatsningar. Då kan vi ta del av mer kunskap och hitta bättre metoder.

Internationellt har det forskats mycket på tillstånd som kallas ”burnout” och ”fatigue”. För dessa typer av besvär har KBT, kognitiv beteendeterapi, visat sig kunna vara en effektiv behandling för att minska symtom och öka funktion. 

– KBT handlar om att identifiera egna mål och att gradvis förändra tanke- och beteendemönster som bidrar till ohälsa. För de flesta är det viktigt att våga göra förändringar – utmattning går sällan att enbart vila bort.

Klimakteriet eller utmattning?

En särskilt sårbar grupp är kvinnor i klimakteriet, som ofta blir feldiagnosticerade.

– Hormonomställningar kan ge symtom som liknar utmattning – sömnstörningar, minnesproblem, hjärndimma, trötthet. Det uppmärksammas tyvärr inte alltid inom vården, säger Elin.

Dessutom har kvinnor ofta en högre stressbelastning än män – både i arbetslivet och i hemmet. Inom vård och skola, där många kvinnor jobbar, finns ofta låg kontroll och hög belastning. 

Det faktum att kvinnor ofta förväntas arbeta heltid och traditionellt sett tar huvudansvar för familj, relationer och äldre anhöriga – är nog en viktig del i varför kvinnor dominerar sjukskrivningsstatistiken.

– Sociologiskt är kvinnor också mer benägna att söka vård, prata om hur de mår och sätta ord på sitt lidande. Män, däremot, har ibland ett annat uttryck och kan utveckla andra former av ohälsa och sjukdom, exempelvis beroendeproblematik.

Oro och hopp i förändringen

Förändringen väcker oro – inte minst hos dem som redan fått diagnosen.

– Många frågar sig vad som händer nu. Kommer jag inte att bli tagen på allvar? Får jag min sjukskrivning förlängd? Men där är det viktigt att förstå att det inte är diagnosen i sig som avgör rätten till sjukpenning, utan graden av funktions- och aktivitetsnedsättning.

Hon hoppas att övergången ska leda till en mer individanpassad och effektiv vård – men det kräver nya verktyg, utbildning och ett tydligt nationellt stöd.

– Det viktiga är att vi inte ersätter en svepande diagnos med ännu mer förvirring. Vi måste se hela människan, hennes sammanhang och resurser – inte bara symtomen.

Källor: Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Karolinska Institutet/ Elin Lindsäters forskargrupp, 1177 Vårdguiden, Svenska Endokrinologföreningen, Nationellt kliniskt kunskapsstöd.