Angelicas öppna brev till pedofilen: ”Du förstörde min barndom”

Det har gått 30 år i år, 30 år sedan du en vacker junidag förstörde min barndom.

Jag var nyss fyllda 12 år. Det var 1996, hade precis blivit sommarlov, mina föräldrar jobbade och jag hade kollat på sommarlovsmorgon på tv. När du ringde satt jag och strökollade i DN.

Du presenterade dig som Tobias och sa att du var journalist och ringde från en av kvällstidningarna. Du frågade mig om mina föräldrar var hemma och jag sa nej. Då kollade du om jag hade något syskon hemma. De var inte hemma heller. Jag var ensam.

– Då kan jag intervjua dig, sa du.

Du sa att du höll på med en undersökning och jag kände mig glad. Jag kanske hamnar i tidningen, tänkte jag och kände mig smickrad.

Det gjorde jag också, men av en helt annan anledning.

Gömde mig för dig

Du var trevlig till en början. Frågade mig om mina kompisar och vad vi brukade göra på fritiden. Du bad om deras namn och telefonnummer och sa att du skulle ringa dem för att intervjua dem också.

Plötsligt ändrade du ton. Den glada, trevliga rösten var borta. I stället blev du hotfull. Jag minns din röst och vad du sa än i dag.

– Lyssna på mig jävligt noga nu Angelica, sa du. Annars kommer jag att döda din kompis.

Du nämnde min bästa kompis namn, vars telefonnummer jag precis gett dig.

Jag frös till is. Stod där och darrade med vår väggfasta telefon i handen. Du frågade mig om vilket rum jag var i och då var jag säker på att du var utanför vår ytterdörr.

Jag sjönk ner på golvet för att du inte skulle kunna se mig genom fönstret.

Jag sa att jag var i mitt rum på övervåningen, trots att jag satt på köksgolvet på gatuplan. Det kändes tryggare så. Jag grät och du sa att jag skulle lugna mig, men hela tiden upprepade du dödshotet.

– Lägger du på så kommer jag att döda din kompis.

Du frågade vad jag hade på mig. Jag kollade ner på mitt nattlinne och funderade på vad jag skulle svara, men mitt huvud var blankt. Jag hade panik och trodde att du snart skulle ta dig in genom vår ytterdörr.

Till slut kastade jag bara på luren och sprang in till min jämnårige granne som också var ensam hemma. Han förstod inte vad som hade hänt när jag skrek rakt ut:

– Han kommer att döda min kompis!

Sedan den dagen blev livet sig aldrig likt igen. Du dödade aldrig någon, men du har utsatt uppåt 200 barn sedan dess. Tidningarna kallar dig ”en av Sveriges värsta pedofiler”.

Jag hade tur som slängde på luren, jag drabbades bara av telefonskräck, PTSD skulle man troligtvis säga i dag. Varje gång telefonen ringde kom alla känslor tillbaka. Det höll i sig länge. Jag blev också misstänksam mot okända män, alla kunde vara möjliga pedofiler.

Men jag vet andra barn som gjorde precis allt du sa.

”Han kommer att göra det igen”

Du var bara 19 år när du startade din kriminella bana, 1995. I dag är du i 50-årsåldern. 

Det började med att du ringde upp ett nummer i en annons, ”flickcykel säljes”, och fick kontakt med ett barn där och sedan var bollen i rullning.

När du dömdes 1996 för det du utsatte mig och andra barn – och vuxna – för var vi 46 målsägande. Du erkände, dömdes för olaga hot, olaga tvång och sexuellt ofredande och fick rättspsykiatrisk vård. Du var ute igen efter bara några månader. Det är skrattretande.

Jag minns min pappas ord än i dag:

– Han kommer att göra det igen, sa han.

Och så rätt han hade.

Du dömdes för att ha gjort samma sak igen 1998, fick villkorlig dom och skyddstillsyn.

Sedan skaffade du familj, två barn, var sambo men levde dubbelliv.

2005 hade du kartlagt offer på nätet i stället och dömdes för olaga hot och sexuellt ofredande efter att ha hotat dem att utföra sexuella handlingar.

2009 sitter jag och surfar på en av kvällstidningarna när jag läser en konversation som du skrivit med ett av dina offer på nätet. Det var nästan ordagrant det du sa till mig över telefon 1996. Du hade gjort det igen. Denna gång var det över 60 barn som du utsatt. Du fick sex års fängelse.

Du hann knappt komma ut så åkte du fast igen. 2017 dömdes du till ett års fängelse för olaga hot, övergrepp i rättssak, försök till sexuellt tvång, sexuellt ofredande samt barnpornografibrott. Denna gång var det 25 offer.

Ett år senare var det dags igen. Du utsatte 27 nya barn och fick äntligen ett ordentligt straff, tio års fängelse för grov våldtäkt mot barn, våldtäkt samt våldtäkt mot barn.

Bor nära förskola och skola

Du är ute ur fängelset nu. Jag vet vilken stad du bor i och vilket namn du bytt till. Det är andra namnbytet under de här 30 åren, ditt tredje namn.

Under alla år har jag följt dig på håll. 

I dag bor du ihop med en annan sexbrottsling och jag tycker att det är djupt oroväckande att ni bor i samma hus som en verksamhet där det förekommer barn. Du har också 800 meter att gå till närmsta skola, 800 meter till en förskola, tio minuters promenad i vardera riktning.

Men du vill helst vara anonym när du söker dig till barn, sitta bakom en skärm, eller i telefon – som du gjorde med mig. Du går igång på att dina offer blir rädda, det har jag förstått. Du gillar makten och drivs av aggressioner. Kanske var det för att du själv blev utsatt för övergrepp som barn?

Nu är det bara en tidsfråga innan du utsätter någon igen.

Jag är inte längre den rädda tolvåringen som satt på köksgolvet och skakade med telefonen i handen. Jag är vuxen nu. Jag har en röst som jag gärna använder.

Du har försökt gömma dig bakom nya namn, nya adresser och nya liv. Men det du gjort finns kvar. I mig, och i alla de barn du har skadat.

Jag är inte rädd för dig längre.