Jag lagade årets godaste julgodis – här är misstaget som höll på att förstöra allt

Äntligen jul! Den bästa tiden på året om du frågar mig. Det finns nog ingenting jag inte gillar med december, om jag måste säga något så är det att månaden går för fort. 

Jag tillhör dem som tycker att det är okej att börja pynta lite smått, tjuvsmaka på julens smaker och nynna på lite julmusik redan i början av november. Faktum är att jag och min 1,5-årige son redan då började träna in årets julsånger. 

mat och dryck

Stort test – så smakar årets nya julgodis: ”Luktar biltvätt”

Något som verkligen hör julen till, för en gottegris som jag, är julgodis. Förutom min besatthet för skumtomte (viktigt att det är originalet), älskar jag knäck, kola, rocky roads.. Ja listan kan göras lång. 

Därför kändes det som ett självklart val att göra något sött när vi på redaktionen bestämde oss för att laga eller baka något från våra veckotidningar Allas, Allers, Året Runt och Hemmets Veckotidning. 

Mitt val föll på Kolarutor med mjölkchokladtryffel på havrebotten (receptet hittar du här). Allt gott man kan tänka sig i en och samma tugga. Hur blev det då? Låt oss gå igenom min väg fram till de perfekta rutorna. 

Vispen höll på att förstöra allt 

Jag kan säga såhär: att läsa recept är inte min grej. Jag märkte vid mitt bak att jag ögnar igenom det alldeles för snabbt och inte förstår vad det är jag läser. När man lagar mat spelar det oftast inte en större roll men vid bakning kan det vara avgörande för hela slutresultatet. 

mat och dryck

Här är årets godaste glögg – men denna kan du skippa helt

När jag exempelvis skulle göra degen reflekterade jag inte över skillnaden i att blanda ihop ingredienserna till en deg, kontra vispa ihop ingredienserna till en deg. Jag gjorde det sistnämnda. 

Mjöl flög runt i köket, små smörklumpar fladdrade runt i bunken och min son stod och grät av alla ljud. Totalt kaos och jag höll på att ge upp.

Efter den kaotiska starten trodde jag inte att det skulle bli något gott till kaffet. Men! Tillslut samlade jag mig och lusläste sedan receptet steg för steg och de resterande momenten gick faktiskt förvånansvärt enkelt. 

Det svåraste som skulle komma var att hålla min son, som gärna ville vara med att baka, borta från den varma kastrullen. Antalet gånger ordet ”nej” eller ”akta” flög ut ur min mun går inte att räkna på två händer och jag var helt svettig efteråt.

Men det här är väl bara början på livet som mamma under juletider. Mer svett, mer kaos, fler ”nej”-sägningar kommer det att bli, men också mycket mer kärlek.

Godiset/bakverket slutfördes och blev gott. Jag hade inget strössel på och valde att använda mig av extra mörk choklad när jag gjorde kolan. Något jag däremot skulle addera nästa gång när jag bakar är flingsalt på toppen. 

Dessutom kommer jag göra rutorna i mindre bitar när jag serverar dem nästa gång. De är riktigt mättande! Och är de små får man ta två - om man orkar.