Jag har smakat årets nya Blossa-glögg – är det bara ett dåligt vin med socker och kryddor?
Rödvinet är tillbaka när Blossa lanserar årets glögg. Men hur gott är det egentligen? Allas chefredaktör Åsa Liliegren har testat!
När Blossa lanserade årets glögg 2003, var det en grej. Flaskan var så snygg och det var verkligen roligt och välkommet med en ny tvist på denna måste-dryck under december, som vi kanske dricker mer av traditionen än för att den är så god. Ett mediokert eller kanske till och med dåligt vin går ju att göra drickbart med socker och kryddor, Det är sen gammalt.
Flaskan är fortfarande snygg tycker jag och de senaste åren ska innehållet ta oss till olika platser i världen. Vi har varit på Hawaii och i Gamla stan de senaste fem åren. Nu ska vi till Alperna.
De senaste åren har glöggen varit gjort på vitt vin, men nu är vi tillbaka i klassiska rödvinsglöggen. Alperna är en flirt med glüwhein och kryddorna är citronzest, torkade pomeransskal, granskott och lite enbär. Bara beskrivningen tilltalar det mig. Men nu är det dags att stoppa näsan i glöggen och se om vi kommer till Alperna.
Omdömet: Passar både glöggfantaster och den kräsna
Doften är påtagligt glöggig, men det finns en extra kryddighet och friskhet som klassisk glögg inte har. Ska du stoppa näsan i den själv så dofta på den innan du värmer. Doften flyr i väg av uppvärmningen och näsan reagerar mest på alkoholen och blir en fnysning.
Smaken då, absolut en touch av citrus och pomerans, den känns också mindre kletig än vanlig glögg. Även här kommer smakerna fram bättre när den inte är värmd. Måste ge den ett extra plus för syran, som är mer påtaglig i sval form än varm.Jag ger faktiskt denna glögg klart godkänd. Och då är det utifrån mina glöggpremisser.
Det kommer funka som klassisk glögg till de redan frälsta, den har en friskhet för de kräsna och jag kommer kunna hitta på en hel del roliga drinkar med denna som krydda för den som är experimentell.