Ny forskning: Papporna som förstör för barnen

Hur du väljer att uppfostra ditt barn kan påverka hur barnet klarar sig i skolan – och långt in i vuxenlivet.

Det visar en ny, svensk studie gjord vid Institutet för Näringslivsforskning.

Resultatet ger en sällsynt inblick i hur barnuppfostran påverkar både utbildning, arbetsliv och livsval flera decennier senare.

Lägre sannolikhet

Forskarna har följt 3 000 svenskar födda 1953 genom hela livet. Deras livsresor har sedan kopplats samman med detaljerade uppgifter inhämtade via frågeformulär som föräldrarna fyllde i när barnen var 15 år.

Resultaten visar att auktoritär uppfostran hänger samman med en lägre sannolikhet att fullfölja gymnasie- och universitetsutbildning – även efter att man har tagit hänsyn till föräldrarnas arbetslöshet och barnets kognitiva förmåga.

– Jag skulle säga att resultaten är uppseendeväckande, i den meningen att sambandet mellan föräldrastil och barnens utfall inte bara är synligt i barndomen, utan också när barnen har blivit vuxna. Vi har vetat väldigt lite om detta från tidigare studier, säger professor Hans Grönqvist.

Han tror att auktoritära föräldrar är mindre benägna att uppmuntra sina barn att läsa vidare, även om utbildning ofta är en viktig väg till fler möjligheter i livet.

– Det kan också vara så att barn som ständigt känner att de inte lever upp till föräldrarnas förväntningar, och som möts av kritik eller mycket strikta regler, utvecklar osäkerhet och låg tro på sin egen förmåga, säger Grönqvist.

I en sådan miljö kan det uppfattas som riskfyllt att ta sig an de utmaningar som högre utbildning innebär, vilket i sin tur kan minska motivationen för vidare studier, menar han.

Grönqvist är en av fem forskare bakom studien som har tittat närmare på tre olika föräldratyper:

• Auktoritär (kontrollerande/tvingande)

• Auktoritativ (övertygande)

• Permissiv (tillåtande)

Bästa och sämsta föräldraskapet

Amir David Arden, specialist i psykiatri och allmänmedicin, är väl insatt i ämnet och de tre föräldrastilarna ovan.

Den auktoritära stilen handlar om att ha kontroll snarare än en relation, förklarar han.

– Föräldrar sätter strikta regler och förväntar sig lydnad – inte för att barnet förstår och håller med, utan för att det är så det ska vara. Det finns lite utrymme för barnets egna önskningar, känslor och perspektiv, säger han.

Värme och emotionell tillgänglighet saknas ofta hos auktoritära föräldrar, och disciplin används ofta som det primära föräldraverktyget.

– Kritik är vanligt, beröm är sällsynt. Detta skiljer sig tydligt från den auktoritativa stilen, som ofta förväxlas med den auktoritära, säger Arden.

Han förklarar den auktoritativa stilen så här:

– Här sätter föräldrarna gränser, men motiverar barnet, lyssnar på det och investerar i att påverka barnets förståelse snarare än bara beteendet.

Arden säger att denna föräldrastil i forskning konsekvent utmärker sig som den mest gynnsamma.

– Barnet känner sig sett och respekterat, och lär sig samtidigt att världen har en struktur. Det är ingen slump att detta påminner om det vi psykiatriker kallar "trygg anknytning", alltså en bas som är både varm och förutsägbar.

Inga gränser

Den permissiva föräldern är varm och kärleksfull, men sätter få eller inga gränser. Barnet bestämmer i stor utsträckning själv, och föräldern undviker konflikter till varje pris.

– Det låter idylliskt, men barn som aldrig möter gränser hemma möter dem desto hårdare ute i världen – utan att ha fått öva sig på att hantera dem.

Amir David Arden säger att han känner igen resultaten från studien.

– Det stämmer överens med vad vi ser kliniskt. Barn som växer upp med låg emotionell tillgänglighet och hög kontroll lär sig ofta att det inte är tryggt att ta egna initiativ – att göra misstag är farligt och anpassning är en överlevnadsstrategi.

Det är ingen bra utgångspunkt för lärande som ju kräver nyfikenhet, uthållighet och tolerans när man inte bemästrar något direkt, förklarar han.

– Som studien också antyder, handlar mekanismen troligen inte bara om vad föräldrarna gör, utan om vad de förmedlar att de önskar för sitt barn, säger Arden.

Oftare män än kvinnor

Studiens resultat visar att auktoritära föräldrar i mindre utsträckning önskar att deras barn ska läsa vidare.

– Det är kanske den mest tankeväckande upptäckten: uppfostran formar inte bara barnets förmåga, utan också barnets ambitioner.

Men syns något mönster? Är det mammor eller pappor som oftast har en auktoritär föräldrastil?

– Män lutar något oftare åt en auktoritär stil än kvinnor, men skillnaderna är långt ifrån absoluta. Kultur, socioekonomisk bakgrund och ens egen uppväxt spelar en större roll än kön i sig, säger Arden.

Han påpekar att det är viktigt att inte stigmatisera pappor, och att det finns många auktoritära mammor – precis som det finns varma och auktoritativa pappor.

Artikeln publicerades ursprungligen i Dagbladet som är en del av Aller Media.