Psykologen: ”Att vika sig för partnerns kontrollbehov kan göra allt värre”

Du tror att du hjälper genom att anpassa dig, men psykologen Cecilia Fyring varnar för att du snarare stjälper, och ”matar” din partners kontrollbehov.
Här reder hon ut vad som egentligen döljer sig bakom beteendet och hur du sätter gränser som håller.
✔︎ Strategin som bryter mönstret
✔︎ 4 varningstecken – då ska du lämna

Kontrollbehov kan betyda många olika saker, men gemensamt är ofta en rädsla för det man inte vet eller har kontroll över. 

Att ha kontrollbehov handlar ofta om en stark önskan om att saker ska ske på ett visst sätt, och man kan bli väldigt orolig och stressad om det inte blir så.

– Det kan betyda att man på olika sätt vill försäkra sig om att saker skett på ett visst sätt, eller att man mer tydligt vill kontrollera sin omvärld och styra hur saker sker. Det kan också handla om hur olika saker i hemmet ska hanteras eller hur resor eller planer ska fullföljas, säger Cecilia Fyring, leg psykolog.

Tvångstankar eller diagnos

Kontrollbehov är inte en diagnos i sig, berättar hon, det kan ha många olika bakomliggande orsaker och yttra sig på olika sätt. 

Ibland är det en del i en diagnos, som till exempel tvångssyndrom (OCD) eller generaliserat ångestsyndrom (GAD). Gemensamt för dessa diagnoser är en stark oro eller ångest över att något är fel och att något hemskt kommer att hända. Tvångssyndrom handlar ofta om orimlig oro som personen förstår är överdriven, och för GAD en mer rimlig oro, men som upptar mycket tid och energi.

Det går att bli kvitt ett kontrollbehov, menar psykologen Cecilia Fyring.
Det går att bli kvitt ett kontrollbehov, menar psykologen Cecilia Fyring.

– För personer som lider av detta innebär det ofta att de på olika sätt söker försäkring på att det som de befarar ska hända inte kommer att hända, eller att de på olika sätt förhindrar det genom att kontrollera sin omvärld, säger Cecilia Fyring.

Det är därmed lätt för närstående att bli inblandade, genom att de själva behöver begränsa sina liv eller svara på kontrollfrågor, bevisa vad de gjort eller inte, eller helt enkelt göra precis som partnern vill för att undvika konflikter.

Svartsjuka eller vilja ha makt

Det finns också en annan typ av kontrollbehov, mer av svartsjukekaraktär, där en partner styr den andra, vad den gör och med vem. Den typen av kontrollbehov bottnar ofta i oro för att bli lämnad eller bedragen, och kontrollbeteendena är till för att försäkra sig om att det inte händer. 

Det kan också handla om att vilja ha makt över den andra och styra vad den får eller inte får göra.

Var tydlig med var dina gränser går

Men det går att bli kvitt ett kontrollbehov, menar Cecilia Fyring, eller åtminstone minimera dess påverkan på livet. Om kontrollbehovet är en del av en diagnos så kan det vara bra att söka professionell hjälp. 

– En del av behandlingen brukar då involvera närstående för att de ska kunna hitta ett förhållningssätt till kontrollbehovet. Ofta känns det lätt att gå den andra till mötes och anpassa sig för husfridens skull, det blir enklare just då, men då riskerar vi att bara spä på och vidmakthålla problemen, säger hon.

– Genom att i stället stå emot impulserna att rätta till och få allt på rätt sätt så kan personen lära sig att det inte är så farligt om inte allt blir helt rätt, och att man kan överleva det också! För att man ska kunna bli kvitt det är det viktigt att personen själv har insikt om det orimliga i kontrollerna, och förstår vilken negativ inverkan det har på livet och relationen.

Ge efter för att slippa bråk

För, att leva med en person med kontrollbehov kan vara väldigt påfrestande, och lätt leda till att man börjar ifrågasätta sina egna beslut och behov, menar Cecilia Fyring. 

Det är också vanligt att man upplever att ens frihet begränsas och man börjar ”vika sig” för att undvika konflikter. De försök man gör att sätta gränser kanske ofta leder till gräl, och då är det lätt att man i stället börjar anpassa sig mer och mer.

Stå kvar vid det du bestämt

Hur kan jag hjälpa min partner då?

– Ni behöver en gemensam strategi. För att ni ska kunna hitta den så är det bäst att prata ihop er när det inte är ett kritiskt läge. Bestäm en tid när ni har tid att prata med varandra och där ni inte är stressade. Börja med något som är lätt att öva på eller något som är viktigt för din egen del, där du känner att ditt liv begränsas, råder Cecilia Fyring.

– Var tydlig med hur du kommer att agera i de fallen, och stå kvar vid det du bestämt. Alla människor har sin egen sfär, sin integritet och sitt eget liv. I ett parförhållande så överlappar dessa sfärer, det är det vi vill i ett parförhållande. Det finns dock fortfarande delar av din egen sfär som just bara är dina, och hur mycket vi vill dela är individuellt.

Så hanterar du en partner med kontrollbehov

  • Visa förståelse för personens behov av kontroll, försök förstå vad oron handlar om och förmedla det.
  • Sätt tydliga egna gränser för vad du kan gå med på och inte. Var konkret!
  • Sök hjälp om det inte blir bättre, antingen tillsammans som par eller var och en för sig.
  • Källa: Cecilia Fyring, leg psykolog och parterapeut

När friheten begränsas

När orostankarna specifikt rör oro för att den andra ska vara otrogen eller lämna relationen, och kontrollen handlar om att begränsa den andras frihet, så handlar det om svartsjuka. 

Det kan finnas en önskan att alltid veta exakt var den andra är, att alltid kunna nå sin partner med exempelvis videosamtal, eller att begränsa vad partnern får göra och vilka personer den får träffa. Det är vanligtvis inte en del av ett generellt kontrollbehov, menar Cecilia Fyring, och är olikt till sin karaktär eftersom det handlar om vad den andra gör och begränsning av den andras frihet.

– Om du känner att din frihet starkt begränsas och du inte kan leva det liv du vill leva så är det ett tecken på att du behöver agera genom att vara tydlig med var dina gränser går, eller lämna relationen om det inte respekteras, säger Cecilia Fyring.

Här är varningstecknen – då ska du lämna relationen

  • Du känner dig rädd eller hotad av den andra.
  • Du får inte vara dig själv och behöver ständigt anpassa dig för att undvika konflikter.
  • Din frihet begränsas och du får inte träffa vänner, ha egna intressen eller fatta egna beslut.
  • Du mår psykiskt dåligt i relationen.
  • Källa: Cecilia Fyring, leg psykolog och parterapeut