Experten: Därför är alla andra så irriterande på flygplatsen

På flygplatser kan annars förnuftiga människor hamna i vägen och tappa helhetsperspektivet. Men enligt beteendevetaren Pelle Guldborg Hansen handlar det varken om dumhet eller lathet.

Du är på väg mot säkerhetskontrollen på flygplatsen. Du har ditt boardingkort redo, resväskan är incheckad och handbagaget är packat helt i enlighet med reglerna.

Och mitt i alltihop stannar plötsligt personen framför dig.

Kanske behöver personen kontrollera att passet är med. Eller så försöker hen kanske få fram sitt boardingkort i mobilen.

I det ögonblicket kan du snabbt komma på dig själv med att tänka: Varför är alla andra så usla på att ta sig fram på flygplatsen?

Om experten

Pelle Guldborg Hansen är beteendevetare vid Roskilde universitet, grundare av Danish Nudging Network och chefsforskare vid iNudgeYou – The Applied Behavioural Science Centre. I sitt arbete hjälper han bland annat flygplatser runt om i Europa att effektivisera allt från säkerhetskontroller till ombordstigning.

Men enligt beteendevetaren Pelle Guldborg Hansen är det inte särskilt förvånande att just flygplatser kan få annars hänsynsfulla människor att tappa perspektivet.

– En rea på Arket eller festivalen Way out West är en barnlek i jämförelse med en flygplats, säger han.

Och det är kanske inte bara andra människor som är problemet. Nu förklarar han varför flygplatser får oss att bete oss irriterande – och hur du själv kan undvika att vara i vägen för andra.

På flygplatsen kan det snabbt kännas som om ”alla andra” inte har en aning om vad de håller på med. Ligger det något i detta?

– Ja. Både i den meningen att det är så vi uppfattar andra, och i den meningen att människor faktiskt tenderar att bli mer förvirrade och ouppmärksamma på flygplatser.

Problemet är att de flesta inte besöker flygplatsen särskilt ofta. Samtidigt är det en plats där människor från hela världen samlas i en situation präglad av hög press. Följaktligen är flygplatsen en plats där många olika beteendemönster krockar.

Alla är mycket fokuserade på att ta sig fram snabbt och hinna med sitt flyg. Följaktligen blir andra människor ett hinder. Det är förståeligt att man kan uppleva att andra står i vägen, eftersom en flygplats är en svårnavigerad miljö. Vad många dock inte tänker på är att de själva också utgör ett hinder för andra.

Vad ör det med flygplaster som kan få i övrigt förnuftiga människor att verka förvirrade, långsamma eller hänsynslösa?

– I grund och botten handlar det om att en flygplats för många människor är en ovan miljö – en miljö där de dessutom ofta känner sig stressade.

Det är mycket folk i rörelse, och man måste hantera en rad småsaker på en och samma gång: Kom jag ihåg att kolla om jag har vätskor i väskan? Var är mitt boardingkort? Var ligger gaten? Hinner vi ta en kaffe först?

Det är just denna kombination – en situation man inte stöter på särskilt ofta (som att gå igenom säkerhetskontrollen eller hitta rätt gate) i förening med en mängd småuppgifter som ska utföras – som skapar det kaos på flygplatsen som många känner igen.

Flygplatsens problem

Dessutom reser människor ofta i grupp. Detta kan innebära en utmaning, eftersom flygplatser ofta separerar medlemmarna i en grupp från varandra. Vid incheckning av bagage måste resenärerna kliva fram en och en för att säkerställa att de checkar in sina egna väskor – och inte någon annans. Detsamma gäller vid säkerhetskontrollen, passkontrollen och när passagerarna går ombord på flygplanet för att hitta sina platser.

Flygplatser har ofta problem med att resenärer stannar upp för att vänta in resten av sin grupp, vilket stör flödet. Man skulle kunna kalla det för en ”larveffekt”: gruppen samlas, delas upp, återsamlas, delas upp igen – och detta mönster fortsätter hela vägen genom flygplatsen.

Handlar det om stress och tidspress, eller påverkar även flygplatsens utformning och flöden vårt beteende?

– Flygplatser hör till de mest komplexa miljöerna att hantera när det gäller att samordna mänskligt beteende. Man måste ta hänsyn till ”larveffekten”, kulturella skillnader, stora folksamlingar och det faktum att situationen för många människor är helt främmande. Samtidigt får det omedelbara och konkreta konsekvenser för passageraren om saker och ting inte går enligt plan: man kan missa sitt flyg, eller så kanske bagaget inte kommer med ombord.

Så är du en hänsynsfull flygpassagerare

  1. Kliv åt sidan. Behöver du kontrollera ditt boardingkort, hitta din gate, leta i väskan eller orientera dig? Kliv först åt sidan så att du inte står i vägen för andra.
  2. Ha dina handlingar redo. Se till att ha pass, boardingkort och andra resehandlingar framme innan du når säkerhetskontrollen, passkontrollen eller gaten.
  3. Kom ihåg reglerna för handbagage. Se till att du inte packar mer vätska i handbagaget än vad som är tillåtet. Det finns även regler för vilka föremål du får ha med dig i handbagaget. Om du är osäker kan du hitta gällande regler på flygplatsernas webbplatser.
  4. Bestäm en mötesplats med ditt resesällskap. Om ni reser tillsammans, kom överens i förväg om var ni ska ses efter säkerhets- eller passkontrollen. På så sätt slipper ni stanna upp mitt i flödet av människor. Det är en fördel om mötesplatsen inte ligger precis på andra sidan säkerhetskontrollen eller vid andra platser där det rör sig mycket folk.
  5. Kom i god tid. Ju mindre tidspress du har, desto mindre är risken att du blir stressad eller ouppmärksam – vilket i sin tur minskar risken för att du hamnar i vägen för andra.

 Källa: Pelle Guldborg Hansen.

Stressnivåerna når oftast sin topp vid säkerhetskontrollen. Människor över hela världen avskyr säkerhetskontroller. De stressar över att ta sig igenom, och drar en lättnadens suck först när de har kommit ut på andra sidan.

I själva verket är flygplatsen dock utformad på ett sådant sätt att risken för att missa sitt flyg är mycket liten, så snart man har checkat in sitt bagage.

Varför tenderar vi att tro att det är andra människor som helt enkelt inte fattar – snarare än vi själva?

– Detta beror på en grundläggande brist i den mänskliga psykologin. När vi observerar andras beteende kan vi tolka det på två sätt: antingen som ett resultat av deras personliga önskningar och avsikter, eller som ett resultat av situationen. Om du till exempel kommer för sent, kan jag anta att det beror på att det inte var en prioritet för dig att träffa mig i tid. Alternativt skulle jag kunna tänka mig att trafiken var kaotisk i morse, eller att du hade kraftig motvind när du cyklade. 

Men när vi tolkar andras beteende fokuserar vi människor nästan uteslutande på personliga faktorer. Det innebär att om du står i vägen för mig på flygplatsen – kanske för att du letar efter din biljett eller din vattenflaska – drar jag snabbt slutsatsen att du antingen är dum eller lat.

Därför skyller vi på andra

Beteendeforskning visar dock att nästan allt beteende styrs av situationen. Du kanske stannar upp för att du plötsligt börjar fundera på om schampot du packat rymmer mer än 100 milliliter. Du stannar till för att kontrollera saken – helt enkelt för att du inte vill hålla upp kön i säkerhetskontrollen. Men för personen bakom dig ser det bara ut som om du står i vägen.

Samtidigt tenderar vi människor att ta åt oss äran när saker går bra, medan vi lägger skulden på andra när något går fel.

Det är det system som den mänskliga kognitionen vilar på – ett system som får oss att gå omkring på flygplatsen och tro att vi själva är förnuftiga och effektiva, medan alla andra är idioter så fort de gör ett enda litet misstag.

Vad är ditt bästa råd för att undvika att själv bli en irriterande medpassagerare?

– Det viktigaste är att planera ordentligt. Avsätt gott om tid för resan och tänk igenom den i förväg. Det minskar risken för att du plötsligt hamnar i vägen på olika ställen. En specifik sak som jag önskar att alla gjorde är detta: när du är osäker, behöver orientera dig eller måste kontrollera något – ta ett steg åt sidan. 

Om du behöver titta i mobilen för att kolla ditt boardingkort, hitta din gate på en skärm eller leta efter något i väskan, se då till att orientera dig först och kliv ur själva flödet av människor. 

Om alla gjorde så vore det fantastiskt.