Covidpandemin steg för steg – fem år sedan världen stängde ner

Under pandemin fick vi lära oss ett ord som är lika svårt att stava som att säga: statsepidemiolog. Då var det Anders Tegnell som hade den rollen. Sedan hösten 2023 är det Magnus Gisslén som axlat manteln.

Utöver att inneha posten som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten är Magnus Gisslén infektionsläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin.

Under pandemin var han medicinskt ansvarig för covid-19 på Sahlgrenska universitetssjukhuseti Göteborg.

Redan när man började se en smittspridning i Kina anade han att det kunde bli en större pandemi. När det drygt två månader senare rapporterades om en snabb smittspridning i Italien var det uppenbart vad som var på gång. Patientsängarna fylldes snabbt och det blev ont om platser inom intensivvården.

– Jag vill poängtera att sjuk­vården reagerade snabbt och byggde upp en mycket effektiv krisorganisation. Det gällde inte bara oss på Sahlgrenska, utan hela Sverige, säger Magnus Gisslén och fortsätter:

– Sjukhusen ställde snabbt om för att kunna vårda svårt sjuka covidpatienter, och genom ett omfattande arbete utökades antalet intensivvårdsplatser avsevärt.

livsöden

”Vår dotter dog i sviterna av covid”

Felaktigt att använda klorokin

Varje fredag arrangerade Svenska Infektionsläkarföreningen ett webbinarium där läkare från hela landet deltog.

– Där delade vi med oss av våra olika erfarenheter och gjorde vetenskapliga uppdateringar, berättar han.

En brist under den här tiden var rekommendationer om att man skulle vänta med att söka vård om man inte hade allvarliga symtom på försämrad andning.

– Det fanns de som låg hemma med 39 graders feber i en hel vecka. Tyvärr var det ibland för sent när de väl kom till sjukhuset, vilket ledde till att människor dog. Den rekommendationen gavs eftersom trycket på sjukvården var så stort i början, men den var felaktig. Det är en viktig lärdom som sjukvården måste ta med sig.

nöje

Anders Tegnell: Det kommer fler pandemier

Magnus Gisslén menar också att det blev för mycket ”följa John”, där svenska läkare tog efter behandlingar som använts i Kina och Italien. Han syftar främst på användandet av medicinen klorokin, som normalt används mot bland annat malaria.

– Det fanns egentligen ingen evidens på effekt, och det visade sig att klorokin i vissa fall gav allvarliga hjärtbiverkningar när det gavs till svårt sjuka patienter med covid-19.

Vaccinet räddade miljoner

När omikron-varianten av covid-19 kom innebar det att fler blev smittade, men följderna blev inte lika allvarliga. Samtidigt uppnåddes flockimmuniteten snabbare.

Magnus Gisslen betonar också coronavaccinets stora betydelse.

– Det räddade miljontals liv, och kunskapen om både vaccinets effekt och biverkningar är väl kartlagd, säger han.

Att covid-19 skulle blossa upp igen och kräva omfattande restriktioner i samhället tror han inte.

– Det säger jag dock med viss ödmjukhet, tillägger han. Det är ett helt nytt virus och vi kan inte vara helt säkra på hur det kommer att bete sig. Men, vi har skaffat oss en god immunitet genom vaccinationer och genomgångna infektioner, så det är otroligt att vi skulle få en situation igen som den vi såg i början av pandemin. Då är det kanske mer troligt att det dyker upp något helt annat smittämne som kan ge en pandemi.

Då står Folkhälsomyndigheten väl rustat.

– Myndigheten har dragit många lärdomar av covid-19. Vi har utvecklat fler verktyg och system för att upptäcka olika typer av smittämnen som har potential att orsaka pandemier. Ännu viktigare är kanske att det internationella samarbetet kring utbrott och pandemier har förstärkts, avrundar Magnus Gisslén.

Corona – från utbrottet tills man blåste faran över

• 2019-12-31: WHO uppmärksammar en rapport om ett lokalt utbrott av ett antal fall av lung­inflammation i staden Wuhan, Kina. Viruset är okänt.
• 2020-01-02: Totalt har 27 personer insjuknat, och samtliga fall kopplas till en fisk- och djurmarknad i staden Wuhan.
• 2020-01-09: Kinesiska myndigheter bekräftar att viruset är ett coronavirus. Det benämns nu som 2019-nCOV.
• 2020-01-10: Folkhälsomyndigheten, Fohm, informerar på webbsidan om utbrottet av det nya coronaviruset.
• 2020-01-31: Det första fallet av en person smittad av coronaviruset konstateras i Sverige.
• 2020-03-02: Fohm bedömer att risken är mycket hög för att nya fall ska upptäckas här.
• 2020-03-11: Fohm föreslår att antalet deltagare vid allmänna sammankomster begränsas till maximalt 500 personer. Regeringen beslutar några dagar senare att allmänna sammankomster med fler än 500 personer inte ska få hållas.
  WHO meddelar att covid-19 nu är en pandemi. Antalet bekräftade fall med covid-19 är mer än 120 000. Omkring 4 000 dödsfall har rapporterats.
• 2020-03-27: Fohm föreslår att antalet deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar ska begränsas ytterligare, till 50.
• 2020-05-20: Fohm får i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell vaccinationsplan.
• 2020-07-30: Fohm rekommenderar att de personer som har möjlighet att arbeta hemma fortsätter att göra det även under hösten.
• 2020-12-20: En ny variant av viruset rapporteras från Storbritannien.
• 2020-12-21: Det första vaccinet mot covid-19 har godkänts.
• 2020-12-27: De första personerna på särskilda boendeni Sverige vaccineras mot covid-19.
• 2021-02-26: Fohm beslutar om ytterligare åtgärder för att begränsa smittspridningen. Bland annat gäller fortsatt begränsade öppettider på restauranger och serveringsställen.
• 2021-05-12: Fohm bedömer i en rapport att samhället i stort kan återgå till ett normalläge i september 2021.
• 2021-06-14: Över hälften av Sveriges vuxna befolkning har nu fått vaccin mot covid-19 och mer än en fjärdedel är vaccinerade med två doser.
• 2021-07-01: Restauranger behöver inte längre ha begränsade öppettider och evenemang kan ta emot en större publik.
• 2021-09-29: Fohm:s föreskrifter, råd och rekommendationer riktade mot verksamheter tas bort.
• 2021-11-29: Den nya virusvarianten av SARS-CoV-2, som fått namnet omikron, har konstaterats även i Sverige hos en resenär som nyligen vistats i södra Afrika.
• 2021-12-23: Fohm:s nya scenarier tyder på en ökad smittspridning som kan bli omfattande i mitten av januari. Tillfälliga åtgärder vidtas för att bromsa smittspridningen.
• 2022-02-09: De flesta av åtgärderna för att dämpa smittspridningen i samhället tas bort.
• 2023-05-10: WHO bedömer att covid-19 inte längre uppfyller villkoren för att betraktas som ett internationellt hot mot människors hälsa.