Vi skänker mer än någonsin – tänk på detta när du ger pengar

Svenskarnas givande har fördubblats på tio år – och i samband med kriget i Ukraina har vi öppnat plånböckerna mer än någonsin. Det finns dock några saker som är bra att tänka på om du vill ge.
Att svenskar inte är särskilt bra på att donera pengar är en självbild vi har dragits med i många decennier. Vi anses inte ha en tradition av givande på samma satt som i många andra länder.
Men den där bilden är numera helt felaktig!
– Tittar man på globala jämförelser ligger Sverige relativt bra till när det gäller givande, så självbilden borde vara att vi är generösa och givmilda i Sverige, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare for Giva Sverige som är de svenska insamlingsorganisationernas branschorgan.
I Givas årliga undersökning sa sex av tio svenskar att de har gett en gåva under de senaste sex månaderna – andra undersökningar har visat att så många som åtta av tio ger pengar.
Ger på annat sätt
Däremot skänker vi på ett annat satt än vad människor gör i många andra länder, delvis beroende på vår utvecklade välfärd.
Givandet är inte bara välgörenhet
– Vi svenskar har i högre grad valt att ge internationellt, det kan vara till exempel bistånd eller utvecklingsprojekt. Så ser det inte ut i många andra länder. Forskningen visar att man normalt sett vill ge till det som står en nära. Men vi svenskar har generellt, tack vare vårt välfardssystem, skänkt mer utomlands, sager Charlotte Rydh.
På senare år, när fler börjat uppleva att välfärden och det sociala skyddsnätet fungerar sämre än tidigare, har även vi börjat ge allt mer pengar till ändamål inom landet.
Det skänks brett
– Vi ser ett litet skifte nu när det upplevs att behovet ökar. Man kan se en viss förskjutning mot givande även till inhemska ändamål, säger Charlotte Rydh. Hon vill dock poängtera att givande inte alltid behöver handla om renodlad välgörenhet.
– Ordet ”välgörenhet” leder väldigt lätt tanken till utsatta människor. Jag vill verkligen slå ett slag för att givande sker till alla typer av allmännyttiga ändamål – allt från kultur och idrott till miljöfrågor, djur och forskning.
Givandet är brett, och det skänks inte bara till människor som på något sätt är utsatta.
De senaste tio åren har det privata givandet fördubblats i Sverige och inte ens pandemin, och osäkerheten som den förde med sig, har påverkat utvecklingen – givandet ökade även 2020.

– Någonstans verkar pandemin ha bidragit till en större medvetenhet om allas beroende av varandra, säger Charlotte Rydh.
Men varför ger vi då allt mer? Det finns många svar på den frågan och ett av dem är att organisationerna helt enkelt har blivit bättre på att be om gåvor. Forskning visar att människor ger mer när de blir tillfrågade.
Vid naturkatastrofer ger vi mer
– Ska man vara lite krass är det ju få av oss som vaknar på morgonen och tänker ”åh, i dag ska jag ge bort pengar”. Det är som med allting – man måste få något slags påminnelse, till exempel en fråga om att runda upp när du betalar i en butik. Även om man inte ger där och då blir man påmind och ger kanske en annan gång, säger Charlotte Rydh.
– Givandet är i dag också mer brett etablerat än för 20 eller 30 år sedan. Vi ser att unga i dag säger att de ger för att det numera är enkelt. Du kan swisha, du behöver inte gå in på banken och göra en inbetalning utan du sitter med din telefon och kan ge direkt.M
Ändamålet viktigt
När man väl blivit påmind om att ge finns det en rad faktorer som påverkar vilken organisation man väljer att skänka pengar till.
I Giva Sveriges årliga undersökning har man frågat människor om varför de gav sin senaste gåva – de flesta svarade då att ändamålet är viktigt för dem personligen.

– Det andra är att ”jag brukar ge till den här organisationen eller ändamålet”, det vill säga vana. Nummer tre på listan är att man vill vara med och förändra och förbättra världen, säger Charlotte Rydh. Mest pengar går till ändamål som handlar om barn och unga, forskning och humanitära insatser. Givandet påverkas också av vad som händer i världen.
– Vid naturkatastrofer eller händelser som påverkar människor, då kan man skänka en slant även om man i vanliga fall inte brukar ge till det ändamålet. En jordbävning eller ett vulkanutbrott påverkar vår benägenhet att vilja ge, säger Charlotte Rydh.
Affiliate Gallery