Einar samlar på unika adventskalendrar – med favoriter från tv-historien

För antikvariatsägaren Einar Larsson i Borrby på Österlen är första december alltid en högtidsdag. Det är nämligen då han får öppna den första luckan i den adventskalender han valt för året.

– Ofta blir det en av de gamla kalendrarna av Aina Stenberg MasOlle från 30- eller 40-talet, berättar han.

Hans intresse för Aina Stenberg MasOlles adventskalendrar väcktes 1960 när han var fem år och fick sin första egna julkalender av sin mamma.

tv

Här är tidernas bästa och sämsta julkalendrar – får bottenbetyg

Samlar på gamla adventskalendrar – så började jultraditionen

Den förtrollande världen i hennes illustrationer med tomtar, slädar, samebarn och till och med ett par skotska barn som spelar blås­instrument satte fart på den lille gossens fantasi och han längtade till nästa morgon när han fick öppna en ny lucka.

– De sista åren när Aina illustrerade kalendrarna blev hon mer och mer internationell, säger Einar och berättar att det i några adventskalendrar finns med en kamel, en papegoja och barn från världens alla hörn mitt i ett nordsvenskt vinterlandskap.

Föga anade Einar då, att den första kontakten med Aina Stenberg MasOlles adventskalendrar senare skulle leda till ett flerårigt samlande och till och med utställningar av såväl hennes som Sveriges Radios tidiga kalendrar.

Samlarintresset började med att han ärvde två kalendrar från 40-talet som hans mor Marianne hade haft när hon var barn och en som varit hans moster Ingrids.

– När jag nu hade tre kalendrar som var i gott skick tänkte jag att jag lika gärna kunde skaffa fler. Jag började köpa adventskalendrar på nätauktioner och via kontakter som hörde av sig till mig.

tv

SVT:s julkalender visade barnförbjudet – hårda tittarkritiken

Nyutgåvor och original – värdet runt 500 kronor

Extra glad blev han när han fick tag i ett exemplar av den adventskalender som gav upphov till hans intresse – kalendern från 1960 som han fick av sin mor.

– Jag har inte betalat några astronomiska summor för kalendrarna. Som mest en femhundring. Många säljare har varit mycket vänliga och hjälpsamma när de förstått att jag samlar.

Einar har nu de flesta av Aina Stenberg MasOlles adventskalendrar i originalutgåva. De enda som han har nyutgåvor av är de för åren 1934, 1935 och 1937.

– Egentligen har jag slutat samla, men det hade varit kul att ha originalutgåvor för samtliga år så snubblar jag över dem så köper jag naturligtvis dem, säger han med ett leende.

2019 hade han sin första utställning med adventskalendrar av Aina Stenberg MasOlle i ett rum i sitt antikvariat Blå Kossan på Köpmansgatan i Borrby. Succén upprepades 2022 och 2023.

– Det kom många besökare. Framför allt de som är lite äldre och som har barndomsminnen av Ainas adventskalendrar har uppskattat utställningarna.

Julkalenderns historia

Adventskalendern, eller julkalendern, som man har sagt de senaste decennierna har i sin nuvarande form sitt ursprung i Tyskland på 1920-talet.

noveller

Hon är på flykt från sin pojkvän – får syn på ett välbekant ansikte

Den första tryckta svenska julkalendern gavs ut av Sveriges flickors scoutförbund 1934. Syftet med Barnens Adventskalender var att samla in pengar till scoutrörelsen.

Uppdraget att illustrera den gick till konstnären Aina Stenberg Masolle (1885-1976). Det uppdraget behöll hon i 30 år.

– På de tidiga kalendrarna kan man se att hon hämtade många av sina motiv från släktgården i Siljansnäs i Dalarna. Inget av oron under krigsåren märks i hennes kalendrar utan de erbjuder bara idylliskt trygghet. De var först de sista åren som hon gjorde en internationell utblick, som om hon ville visa hur barn i andra världsdelar såg ut och klädde sig, berättar Einar Larsson.

Parallellt med samlandet av Aina Stenberg MasOlles adventskalendrar började Einar även intressera sig för advents- och julkalendrarna som getts ut av Sveriges Radio och Sveriges Television. De började sändas 1957 respektive 1960.

– Där har jag en komplett samling från 1957 till 1981. Den allra första kalendern fick man som en bilaga i tidningen Röster i Radio & TV.

Det är de kalendrarna som Einar ställer ut i sitt galleri i år.

– Utställningen börjar den första helgen i december. Sista veckan före julafton har jag öppet varje dag, säger han.

Tv-kalendrarna från förr – Teskedsgumman favorit

Även bland de gamla kalendrarna från tv:s pionjärtid i Sverige har Einar sina favoriter.

– Kanske ett lite tråkigt svar, men när det gäller storyn är Teskedsgumman från 1967 min favorit. Men när det gäller kalenderns utformning gillar jag mest Den tänkande brevbäraren från 1963 som var utvikbar i en fyrkant och där det på varje sida fanns antingen Brevbäraren vid TV-gatan eller Brevbäraren vid Radiogränd.

I god tid före månadsskiftet mellan november och december tar Einar fram en av sina gamla kalendrar för att undersöka vilken av dem som stämmer överens med årets decemberdatum.

– Det är viktigt att det finns ett ljus bakom luckan den första adventssöndagen. Det hör till.

Sedan öppnar han varje morgon försiktigt en ny lucka medan julstämningen lägger sig i hans hem bredvid antikvariatet. Han minns inte vad som gömmer sig bakom luckorna, så det är en överraskning varje gång förutom adventssöndagarna.

– Jag kan inte låta bli att öppna en ny lycka varje dag. Det hör till att man gör det i december, säger han med ett skratt. Och öppnar man bara luckorna försiktigt kan man försluta dem igen utan att det syns.

Men tjuvtitta i förväg skulle han aldrig få för sig.

– Det gjorde jag aldrig ens som barn.